Hiv-Sverige stod värd när Hiv-Norden möttes i Malmö
Idéutveckling och framtagandet av en ny strategisk plan var en av punkterna på Hiv-Nordens möte i Malmö.
Representanter från HivNorge, Hiv-Danmark, Hiv-Island och HivFinland/Positiiviset besökte Malmö när Hiv-Sverige stod värd när Hiv-Norden mötet den 25 - 27 September.
För en sammanfattning av mötet läs mer på HIV-Nordens websida:
Remiss: Öka tillgången till peer-support genom den nya smittskyddslagen
Hiv-Sverige har lämnat remiss på utredningen “Ett smittskydd för framtiden”.
Hiv-Sverige har lämnat remissvar till utredningen Ett smittskydd för framtiden SOU 2026:25. I huvudsak ställer sig Hiv-Sverige bakom förslagen som utredningen föreslår, däribland att informationsplikten för hiv vid sex avskaffas. Samtidigt anser Hiv-Sverige att rätten till psykosocialt stöd behöver stärkas i den nya lagen. Det handlar både om att öka tillgängligheten och skapa en mer jämlik tillgång till stöd, men också om att ge individen större möjlighet att själv avgöra när och hur stödet ska tas i anspråk.
Hiv-Sverige vill också se bättre samordning mellan vården och civilsamhället, till exempel genom att insatser som peer-support bättre tas tillvara och integreras med vården.
Utredningens förslag ligger nu hos övergångsregeringen i väntan på att tas vidare i lagstiftningsprocessen.
Läs hela remissvaret här
Länk till utredningen finns här
Inför Almedalen: Hiv-Sverige presenterar tre reformförslag inför valet 2026
Emanuel Karlström, strateg, Hiv-Sverige
Personer som lever med hiv ska ha rätt till jämlik vård, fungerande stöd och trygg tillgång till behandling oavsett bostadsort eller vilka kriser samhället ställs inför. Därför presenterar Hiv-Sverige idag tre prioriterade reformförslag inför valet 2026.
Sverige har i många år varit ett föregångsland när det gäller hiv. Samtidigt kvarstår betydande utmaningar kopplade till vårdens organisering, psykosocial hälsa och samhällets beredskap.
– Jämlik vård, stöd att leva ett liv på sina egna villkor och samhällets förmåga att säkerställa kontinuitet av behandling i händelse av kris eller krig behöver få ett större fokus, säger Emanuel Karlström, strateg på Hiv-Sverige.
1. Nationella riktlinjer för samsjuklighet
Personer som lever med hiv drabbas tidigare och i större utsträckning av samsjuklighet än befolkningen i övrigt.
Trots detta saknas nationella riktlinjer för hur vården ska förebygga, upptäcka och behandla den samsjuklighet som uppstår när hiv kombineras med annan sjukdom. Tillgången till specialistkunskap och samordnad vård varierar dessutom kraftigt mellan olika regioner.
Hiv-Sverige vill därför se nationella riktlinjer för samsjuklighet vid hiv, stärkt patientinformation och en nationell uppföljning av jämlik vård.
2. Ett nationellt uppdrag för peer-support
Endast en av fem personer som lever med hiv i Sverige lever öppet med sin hivstatus. Samtidigt uppger nästan hälften att de skulle vilja vara mer öppna.
Självstigma och och gamla fördomar gör att livsvillkoren för personer som lever med hiv inte är de samma som andra. Trots att smittskyddslagen anger att personer som behöver psykosocialt stöd för att hantera sin sjukdom ska erbjudas detta är tillgången till sådant stöd ojämn och ofta otillräckligt.
Hiv-Sverige vill att peer-support, stöd från personer med egen erfarenhet, får ett nationellt uppdrag och integreras i infektionsvårdens redan etablerade infrastruktur. Erfarenhetsbaserat stöd används redan framgångsrikt inom andra delar av hälso- och sjukvården och bör bli en självklar del av stödet till personer som lever med hiv.
3. Stärkt beredskap för personer som lever med hiv
Beredskap har blivit en av vår tids viktigaste samhällsfrågor. Trots det saknas hiv i diskussioner om beredskap.
Personer som lever med hiv är beroende av kontinuerlig tillgång till behandling. Samtidigt är läkemedelsförsörjningen sårbar för internationella kriser, störningar i leveranskedjor och geopolitiska konflikter. Även desinformation om vissa grupper i samhället och minskad tillit till medicinsk kunskap utgör växande utmaningar.
Hiv-Sverige vill därför att beredskap integreras i den nationella hivstrategin, samt att läkemedelsberedskapen stärks genom omsättningslagring och att en miniminivå om 3 månaders förbrukning alltid lagras inom landets gränser.
Uppmaning inför valet 2026
Inför valet 2026 uppmanar Hiv-Sverige samtliga partier att att ta ställning i frågan om hur de vill säkerställa jämlik vård, stärka stödet till personer som lever med hiv och förbättra Sveriges beredskap.
– Förverkligandet av dessa reformer hänger ytterst på beslut om prioriteringar, och det är i politiken den typen av beslut tas. Från undersökningen av riksdagspolitikers syn på hiv ser vi också att det finns skiljelinjer i de här frågorna, därför behöver låta hiv ta plats i den politiska debatten, säger Emanuel Karlström, Hiv-Sverige.
Hiv-Sverige medverkar på Almedalen 2026 för att lyfta reformförslagen och finns på hamnplan, plats 204, från och med tisdag klockan 10:00 fram till torsdag klockan 17:00.
Ny undersökning: Mer enighet om stöd än om pengar – så ser riksdagen på hiv inför valet 2026
Med mindre än hundra dagar kvar till valet visar en ny undersökning från Hiv-Sverige, genomförd av Novus, att det finns betydande skillnader mellan riksdagens ledamöter i synen på frågor som rör hiv. Störst skillnad mellan partierna och blocken syns i frågor om hiv-beredskap, statsanslag och bistånd i relation till hiv och andra sexuellt överförbara infektioner. Samtidigt finns ett brett stöd för vissa insatser som syftar till att förbättra livet för personer som lever med hiv.
- Det finns en generell enighet i ett par viktiga frågor, vilket är bra. Men vi kan inte blunda för att om vi tittar på frågorna om finansiering, både i form av anslag i Sverige och bistånd till andra länder för arbetet med hiv, så är skiljelinjerna tydliga. I grund och botten handlar det om prioriteringar, och ska prioriteringar realiseras så måste de också resurssättas, säger Emanuel Karlström, strateg på Hiv-Sverige.
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Hiv-Sverige mellan den 9 april och 15 maj 2026. Totalt intervjuades 121 riksdagsledamöter per telefon, vilket motsvarar drygt en tredjedel av riksdagens ledamöter. Andel intervjuade riksdagsledamöter per parti: M(18), KD(10), L(5), SD(22), C(11), S(40), MP(6), V(9). Resultaten i grafiken redovisas som oviktade absoluta tal omräknat till procent.
Rätt till peer-support och riktlinjer för samsjuklighet får tummen upp
En majoritet av riksdagens ledamöter svarar ja till att ge personer som lever med hiv rätt till peer-support (stöd av andra som lever med hiv) via sin behandlade infektionsmottagning. Det finns också ett brett stöd till att regeringen ger ett uppdrag om att utveckla nationella riktlinjer för samsjuklighet. Både rätten till peer-support och riktlinjer för samsjuklighet är förslag som Hiv-Sverige driver inför valet 2026.
Olika syn på frågor om hiv-beredskap och insatser för att leva öppet med hiv
I frågor om beredskap och att kunna leva öppet med hiv är skillnaderna större, både mellan partierna och blocken.
På frågan om hiv bör inkluderas i Sveriges beredskapsarbete svarar 67 procent av Vänsterpartiets ledamöter ja, jämfört med 9 procent av Sverigedemokraternas ledamöter. Generellt är ledamöter från oppositionspartierna mer positiva till att inkludera hiv i beredskapsarbetet.
I frågan om det bör göras mer för att personer som lever med hiv ska kunna leva öppet med sin diagnos svarar 9 av 10 oppositionens ledamöter (V, MP, S och C) Ja, jämfört med drygt 7 av 10 bland partierna som utgör regeringsunderlaget (M, SD, KD och L). Snittet för regeringssidan dras framförallt ner av att endast 4 av 10 av Sverigedemokraternas ledamöter svarar ja.
Tydliga skiljelinjer i frågor om finansiering och bistånd
Oppositionen är långt mer positivt inställd till att Sverige bör öka sitt engagemang och bistånd samt statsanslagen i Sverige i relation till hiv. Regeringsunderlaget svarar i större utsträckning att nivåerna av bistånd och anslag bör behållas på nuvarande nivå. Det är få riksdagsledamöter som svarat att bistånd och anslag bör sänkas ytterligare, men av de som vill se sänkningar återfinns samtliga på Tidösidan.
14 organisationer från Norden möttes för att stärka beredskapen inom hiv och hbtqi+
Den 16–17 april samlades 14 hiv och hbtqi+ organisationer från de nordiska länderna i Oslo för att stärka beredskapen inför kris, krig och andra oförutsedda händelser.
Programmet innehöll både expertföreläsningar och praktiska scenarioövningar där deltagarna arbetade i grupper för att ta fram strategier och insatser i det fiktiva landet Nordica.
Bland föreläsarna fanns Sverre Martin Bakkeli, beredskapschef på Röda Korset i Norge, som lyfte vikten av inkluderande krisberedskap och Berge Andreas Jenvin-Steinsvåg, med bakgrund i civilsamhället och norska Helsedirektoratet, som bidrog med erfarenheter från beredskapsarbete inom civilsamhället.
Från Ukraina deltog organisationen Alliance for Public Health, representerade av Andriy Klepikov, VD och tillträdande chef för International AIDS Society, tillsammans med Tetiana Deshko, ansvarig för organisationens internationella program. Andriy och Tetiana föreläste om hur kriser förändrar målgruppers behov och innebörden av beredskap utanför det som kan planeras för.
Konferensen arrangerades inom ramen för The HIV Nordic Preparedness Project, med HivNorge som värd. Projektet drivs gemensamt av HivNorge, Hiv-Sverige, Hiv-Finland/Positiiviset, Hiv-Danmark och HIV-Island, med stöd från Nordiska ministerrådet.
I en allt mer osäker omvärld är beredskap en prioriterad fråga för Hiv-Sverige. Inför valet 2026 kommer Hiv-Sverige lyfta frågan och även presentera flera förslag för att stärka beredskapen kopplad till hiv i Sverige.
Inom projektet The HIV Nordic Preparedness Project tas även en gemensam rapport och ett ramverk fram, med rekommendationer för att stärka civilsamhällets beredskap inom hiv och hbtqi+. Resultaten förväntas att presenteras första kvartalet 2027.