Vård och behandling

Alla som bor i Sverige har rätt till behandling utan kostnad.

Kostnadsfri behandling

Du har rätt till kostnadsfri behandling. Läkarbesök, provtagningar och mediciner som rör din hivinfektion är gratis. Det gäller för alla som bor i Sverige, även om du är asylsökande eller saknar papper. För andra sjukvårdsbesök och tandläkare behöver du betala som vanligt.

Delaktighet

Du har rätt att vara delaktig i alla beslut i din behandling, i samråd med läkare och sjukvårdspersonal. Det innebär att du har rätt att byta behandling om du mår dåligt av den och även rätt att kvarstå på en behandling som du är nöjd med. Dina önskemål och behov ska vara i centrum. Du har rätt att byta behandlande läkare. Om du känner att du blir illa behandlad har du rätt att göra en anmälan mot sjukvården.

Förhållningsregler

Du får förhållningsregler från din behandlande läkare som du måste följa. Du har rätt att ha en dialog om dessa och rätt till individuell prövning. Du kan överklaga beslutet från din behandlande läkare till smittskyddsläkaren i din region.

Psykisk och sexuell hälsa

Du har rätt till psykosocialt stöd och har rätt att välja vem du vill prata med. Du har även rätt till stöd kring sexualitet. Alla ställen har inte en kurator, men du har fortfarande rätt att få träffa en kurator om du vill. Prata med din läkare.

Sekretess & journalföring

Sjukvården och tolkar har tystnadsplikt och sekretess vilket innebär att ingen får prata om att du lever med hiv eller vad som sägs under dina besök. Samlad journalföring betyder att alla vårdgivare man besöker kan se vilken vård man har fått. Syftet är att underlätta behandling och ge bättre vård, det kan till exempel vara viktigt att veta hur olika mediciner samverkar. Om man inte vill ha det så har man rätt att spärra dessa uppgifter. Eftersom ens journaler då inte kan läsas av olika vårdgivare har du informationsplikt om det finns risk för överföring. Det kan vara bra att berätta för din behandlande hivläkare om du får annan vård. Du har också rätt att läsa din egen journal.

Likabehandling

Du får inte nekas vård du är i behov av på grund av att du lever med hiv. Detta gäller även privata vårdgivare som får ersättning från Försäkringskassan.

Kombinationsbehandling

Idag finns ett tjugotal hivläkemedel i fem grupper på den svenska marknaden. Genom att kombinera olika preparat får man kombinationer som är betydligt mer effektiva än enstaka läkemedel var för sig. Läkemedlen måste också ges i kombination för att hiv inte ska bli resistent mot läkemedlen.

Med välfungerande behandling sjunker virusmängden till nivåer som inte ens går att mäta. Immunförsvaret återhämtar sig oftast till det normala och smittsamheten minimeras. Behandlingen skyddar till 100 procent mot sexuell överföring. Forskningen har inte kunnat ge samma tydliga resultat för amning och överföring genom blod, men risken att hiv överförs genom sex är noll.

Regelbundna kontroller är viktigt för att upptäcka behandlingssvikt. Framför allt är det virusmängden som man mäter men det behövs även andra provtagningar för att kunna upptäcka eventuella biverkningar.

Vilken kombination är bäst?

Ofta får läkaren och patienten tillsammans prova sig fram för att hitta en kombination som ger bästa möjliga effekt och så få biverkningar som möjligt.

En vanlig ”första” kombination är att sätta in två NRTI-läkemedel plus ett NNRTI-läkemedel. En annan vanlig startkombination är två NRTI-läkemedel tillsammans med en proteashämmare.

Hos patienter som utvecklat resistens mot hivläkemedel försöker man hitta en kombination av nyare läkemedel som patientens virus inte utvecklat resistens mot. I enstaka fall kan det dock behövas fem till sex preparat för att hålla virusmängden nere.

Hivläkemedel, grupp för grupp

  • Nukleosidanaloger (NRTI) ingår nästan alltid i en kombinationsbehandling av hiv. Nukleosidanaloger har sin verkan inne i hivinfekterade celler. Nukleosidanaloger heter så för att de liknar naturligt förekommande byggstenar (nukleosider) i virusets arvsmassa. Genom att först binda till ett enzym hos viruset byggs nukleosidanalogerna in som ”falska byggstenar” i dess arvsmassa. Därigenom stoppas bildningen av nya viruspartiklar.

  • Icke-nukleosid RT-hämmare (NNRTI) verkar också inne i de hivinfekterade cellerna. NNRTI-preparaten påverkar samma fas i virusets livscykel som nukleosidanalogerna, men på ett lite annorlunda sätt. Virusförökningen stoppas genom att läkemedlet blockerar ett enzym hos hiv.

  • Proteashämmare är en grupp av hivläkemedel som funnits i Sverige sedan 1996. Dessa läkemedel blockerar enzymet proteas hos hiv. Detta enzym behövs för att klyva stora proteiner till mindre i bildningen av nya viruspartiklar. Genom att blockera klyvningen förhindras virusförökningen.

  • Integrashämmare verkar genom att förhindra att hiv integreras i DNA i den målcell som virus är på väg att infektera.

  • Inträdeshämmare förhindrar virusets inträde i kroppens celler. Dessa läkemedel har alltså sin verkan tidigare i virusets livscykel än andra läkemedel. Det första preparatet i gruppen är en så kallad fusionshämmare som måste tas i form av injektioner som man ger sig själv. Fusionshämmarna hindrar viruset från att infektera cellerna genom att blockera ett protein som hiv skickar ut för att ta sig in i en värdcell. Sammansmältningen, fusionen, mellan virus och värdcell förhindras. Hittills används fusionshämmare när andra kombinationer av hivläkemedel har provats till exempel när resistens och biverkningar uppstår. Det finns också andra inträdeshämmare som hämmar andra receptorer som virus använder för att infektera andra celler.