Hivläkemedel

Det första HIV-läkemedlet kom till Sverige 1987. Det var AZT (Retrovir). Idag finns ett 20-tal hivläkemedel i fyra grupper på den svenska marknaden. På senare år har stora framsteg gjorts i behandlingen av hiv.

Läkarna har lärt sig att kombinera olika preparat. Dessa läkemedelskombinationer kallas ibland ”cocktails” och är betydligt mer effektiva än enstaka läkemedel var för sig. Dessutom minskar risken för att hiv ska bli resistent, motståndskraftigt, mot läkemedlet. Framstegen har dramatiskt minskat insjuknandet och dödligheten i aids.

Med fungerande kombinationsbehandling sjunker virusmängden och immunförsvaret återhämtar sig. Regelbundna kontroller med mätning av CD4-tal och virushalt är fortsatt viktigt.

De fyra läkemedelsgrupperna
• nukleosidanaloger (NRTI)
• icke-nukleosid-RT-hämmare (NNRTI)
• proteashämmare (PI)
• inträdeshämmare

Hivläkemedel, grupp för grupp
Nukleosidanaloger (NRTI) ingår nästan alltid i en kombinationsbehandling av hiv. Till denna grupp hör läkemedlen Combivir, Emtriva, Epivir, Retrovir, Trizivir, Videx, Viread, Zerit och Ziagen.

Nukleosidanaloger har sin verkan inne i hivinfekterade celler. Nukleosidanaloger liknar naturligt förekommande byggstenar (nukleosider) i virusets arvsmassa. Genom att först binda till ett enzym hos viruset byggs nukleosidanalogerna in som ”falska byggstenar” i dess arvsmassa. Därigenom stoppas bildningen av nya viruspartiklar.

Icke-nukleosid RT-hämmare (NNRTI) verkar också inne i de HIV-infekterade cellerna. Till denna läkemedelsgrupp hör preparaten Stocrin och Viramune. NNRTI-preparaten påverkar samma fas i virusets livscykel som nukleosidanalogerna, men på ett lite annorlunda sätt. Virusförökningen stoppas genom att läkemedlet blockerar ett enzym hos hiv.

Proteashämmare är en grupp av hivläkemedel som funnits i Sverige sedan 1996. Till denna grupp hör Agenerase, Crixivan, Fortovase, Invirase, Kaletra, Norvir, Reyataz, Telzir och Viracept.

Dessa läkemedlet blockerar enzymet proteas hos hiv. Detta enzym behövs för att klyva stora proteiner till mindre i bildningen av nya viruspartiklar. Genom att blockera klyvningen förhindras virusförökningen.

Inträdeshämmare är den nyaste gruppen av hivmediciner. De förhindrar virusets inträde i kroppens celler. Dessa läkemedel har alltså sin verkan tidigare i virusets livscykel än de äldre medicinerna. Det första preparatet i gruppen heter Fuzeon. Detta preparat tas i form av injektioner som man ger sig själv.

Inträdeshämmarna hindrar viruset från att infektera cellerna genom att blockera ett protein som hiv skickar ut för att ta sig in i en värdcell. Sammansmältningen mellan virus och värdcell förhindras. Hittills används inträdeshämmarna när andra kombinationer av hivläkemedel har provats t ex när resistens och biverkningar uppstår. Fler inträdeshämmare är på väg.

Att medicinera med hivläkemedel
Det är viktigt att regelbundet ta medicinerna vid ungefär samma tid/-er på dygnet. Annars finns risken att koncentrationen av läkemedel i kroppen sjunker och hiv börjar föröka sig och kan utveckla resistens, motståndskraft, mot läkemedlet. /länk till resistens/ Glömmer du en dos, ta den så fort du kommer ihåg.

Alla läkemedel kan ge biverkningar. Hivmedicinering är, enligt den kunskap som finns idag, livslång och biverkningarna kan vara besvärande. Att lindra biverkningarna är därför mycket viktigt för livskvaliteten.

Ofta minskar biverkningarna efter en tids behandling och vissa biverkningar kan också lindras med olika åtgärder. Hivbehandling kan upplevas som opraktiskt när man behöver ta flera tabletter både morgon och kväll. Nu kommer allt fler preparat som bara tas en gång per dygn. Fråga din läkare om det kan gå att förenkla din medicinering.

Du hittar mer information i Vård av behandling utarbetad i samarbete med infektionsläkare Anders Blaxhult, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.