”Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering.”

Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, artikel 7.

Juridisk rådgivning till personer som lever med hiv

Hiv-Sverige tillhandahåller juridisk rådgivning till personer som lever med hiv. Vi kan stödja dig i ärenden gällande migration- och asylrätt, diskriminering och brott samt patienträtt. Kontakta rådgivning för att boka tid via e-post

Rättigheter och skyldigheter

Här nedan har vi samlat de rättigheter och skyldigheter som gäller när man lever med hiv i Sverige. You can find the information in English at the bottom of the page.

Rätt till behandling

Rätt till behandling

I Sverige har alla som lever med hiv enligt lagen rätt till behandling med vård och medicinering för hiv. Idag är det vanligt att den medicinska behandlingen börjar tidigt redan några veckor efter att man fått sin hivdiagnos. Tidig behandling leder till bättre återhämtning av immunförsvaret och väsentligt minskad risk för bestående skador på immunförsvaret och framförallt till minskade virusnivåer. 

De första veckorna efter hivbeskedet får du gå oftare på kontroller och undersökning på infektionskliniken. När allt är stabilt räcker det med ett par besök per år för provtagning och ca två besök per år till läkare. Du är enligt Smittskyddslagen skyldig att regelbundet besöka din läkare. Det är framför allt två blodprover som kontrolleras regelbundet:

  • Antalet av en viss typ av vita blodkroppar som kallas T-hjälparceller eller CD4-celler och som talar om hur det står till med immunförsvaret.
  • Virusmängden i blodet visar hur aktiv infektionen är. Den analysmetod som används mäter antalet kopior av virusets arvsmassa, RNA, per milliliter blod. Ligger virusmängden under 50 kopior/ml kallas det ”ej detekterbart” vilket betyder att så låga virusmängder inte går att mäta. En låg virusmängd betyder att viruset är nedtryckt och inte förökar sig medan en högre mängd visar att immunförsvaret är under attack.

Du har rätt att få en bra behandling och behandlingen du får är individuellt anpassad för dig. Det kan ta tid innan du hittar en behandling som passar just din kropp därför är det viktigt att ha en öppen dialog med din behandlande läkare om hur du mår.  

Medicinen du får, håller virusnivåerna nere och ska tas hela livet och enligt ordination, så att immunförsvaret är starkt och inte utvecklar aids.

Vad finns det för behandlingar?

Kombinationsbehandling

Idag finns ett 20-tal hivläkemedel i fem grupper på den svenska marknaden. Genom att kombinera olika preparat får man kombinationer som är betydligt mer effektiva än enstaka läkemedel var för sig. Läkemedlen måste också ges i kombination för att hiv inte ska bli resistent, motståndskraftigt, mot läkemedlen. En vanlig ”första” kombination är att sätta in två NRTI-läkemedel plus ett NNRTI-läkemedel. En annan vanlig startkombination är två NRTIläkemedel tillsammans med en proteashämmare. Ofta får läkaren och patienten tillsammans prova sig fram för att hitta en kombination som ger så få biverkningar och så bra effekt som möjligt. Hos patienter som utvecklat resistens mot hivläkemedel försöker man hitta en kombination av nyare läkemedel som patientens virus ej utvecklat resistens mot men i enstaka fall kan det behövas fem till sex preparat för att hålla virusmängden nere.

Med fungerande kombinationsbehandling sjunker virusmängden och immunförsvaret återhämtar sig oftast till normala nivåer. Den sänkta virusmängden gör också att smittsamheten minskar. Regelbundna kontroller av framförallt virusmängd är viktigt för att upptäcka behandlingssvikt. Vidare behövs provtagning för att upptäcka eventuella biverkningar.

Hivläkemedel, grupp för grupp

Nukleosidanaloger (NRTI) ingår nästan alltid i en kombinationsbehandling av hiv. Nukleosidanaloger har sin verkan inne i hivinfekterade celler. Nukleosidanaloger heter så för att de liknar naturligt förekommande byggstenar (nukleosider) i virusets arvsmassa. Genom att först binda till ett enzym hos viruset byggs nukleosidanalogerna in som ”falska byggstenar” i dess arvsmassa. Därigenom stoppas bildningen av nya viruspartiklar.

Icke-nukleosid RT-hämmare (NNRTI) verkar också inne i de hivinfekterade cellerna. NNRTI-preparaten påverkar samma fas i virusets livscykel som nukleosidanalogerna, men på ett lite annorlunda sätt. Virusförökningen stoppas genom att läkemedlet blockerar ett enzym hos hiv.

Proteashämmare är en grupp av hivläkemedel som funnits i Sverige sedan 1996. Dessa läkemedel blockerar enzymet proteas hos hiv. Detta enzym behövs för att klyva stora proteiner till mindre i bildningen av nya viruspartiklar. Genom att blockera klyvningen förhindras virusförökningen.

Integrashämmare verkar genom att förhindra att hiv integreras i DNA i den målcell virus är på väg att infektera. Inträdeshämmare förhindrar virusets inträde i kroppens celler. Dessa läkemedel har alltså sin verkan tidigare i virusets livscykel än andra läkemedel. Det första preparatet i gruppen är en sk fusionshämmare som måste tas i form av injektioner som man ger sig själv. Fusionshämmarna hindrar viruset från att infektera cellerna genom att blockera ett protein som hiv skickar ut för att ta sig in i en värdcell. Sammansmältningen, fusionen, mellan virus och värdcell förhindras. Hittills används fusionshämmare när andra kombinationer av hivläkemedel har provats t ex när resistens och biverkningar uppstår. Det finns också andra inträdeshämmare som hämmar andra receptorer som virus använder för att infektera andra celler.

Nukleosidanaloger (NRTI)
Produktnamn Substans
Emtriva emtricitabin
Epivir lamivudin
Retrovir zidovudin
Videx didanosin
Viread tenofovir
Zerit stavudin
Ziagen abakavir

Icke-nukleosidanaloger (NNRTI)
Produktnamn Substans
Edurant rilpivirin
Intelence etravirin
Stocrin efavirenz
Viramune nevirapin

Proteashämmare
Produktnamn Substans
Aptivus tipranavir
Crixivan indinavir
Invirase sakvinavir
Norvir ritonavir
Prezista darunavir
Reyataz atazanavir
Telzir fosamprenavir

Integrashämmare
Produktnamn Substans
Isentress raltegravir

Fusionshämmare
Produktnamn Substans
Fuzeon enfuvirtid

Co-receptorhämmare
Produktnamn Substans
Celsentri maravirok

Kombinationspreparat
Produktnamn Substanser
Atripla efavirenz + emtricitabin + tenofovir
Combivir lamivudin + zidovudin
Eviplera emtricitabin + rilpivirin + tenofovir
Kaletra lopinavir + ritonavir
Kivexa lamivudin + abakavir
Stribild elvitegravir + emtricitabin + kobicistat + tenofovir
Trizivir lamivudin + abakavir + zidovudin
Truvada emtricitabin + tenofovir

Läs mer på FASS och på RAV

Rätt att byta behandling och läkare

Du har rätt att vara delaktig i alla beslut i din behandling i samråd med läkare och sjukvårdspersonal enligt §2 i hälso-och sjukvårdslagen. Det betyder att du har rätt att avbryta, ändra eller förnya din behandling om du mår dåligt av den. Du har även rätt att byta behandlande läkare om du vill. Du har också rätt att göra en anmälan mot sjukvården om du känner att du blir illa behandlad.

Om du upplever biverkningar av din medicinering som tex huvudvärk, trötthet och illamående och det inte går över, ska du också tala med din läkare om det.

Var har jag rätt att söka vård?

Landstinget har ett vårdvalssystem där man inom landstinget kan välja utförare av primärvården (se 5§ Hälso-och Sjukvårdslagen) . Om landstingen kommer överens om det kan man erbjuda sjukvård åt den som är bosatt inom ett annat landsting (se 4§ Hälso-och Sjukvårdslagen). Akutvård är man skyldig att erbjuda till personer som vistas i landstinget (se 4§ Hälso-och Sjukvårdslagen).

Asylsökande hänvisas att söka vård inom det landsting man vistas.

Rätt till kostnadsfri vård och behandling

Du har rätt till kostnadsfria läkarbesök, provtagningar och behandling enligt Smittskyddslagen.

All medicinering som minskar smittsamheten är också kostnadsfri.

Det som har samband med din hiv infektion är gratis men inte andra sjukvårdsbesök som Du behöver göra för andra sjukdomar.

Tandvård får man idag betala för själv, även om försämrad tandhälsa kan bli följden av medicinering.

Rätt att kvarstå på behandling

Du har också rätt att kvarstå på en behandling som passar dig bra och behöver inte byta om du är nöjd, även om din läkare vill att du ska prova ny medicinering. Det är dina önskemål och behov som ska vara i centrum och du är delaktig i beslut om din behandling.

Rätt till psykosocialt stöd

Att må bra psykiskt är viktigt för att vara välmående. Du har rätt till psykosocialt stöd för att bearbeta hur du mår och du har rätt att välja vem du vill prata med. Du har även rätt till stöd kring sexualitet för att kunna ha ett sexliv med bra kvalité och veta hur du kan ha säkert sex.

På alla platser finns inte en kurator, men du har rätt till att få träffa en kurator om du vill enligt 4Kap1§2st i Smittskyddslagen. Tala med din läkare om det.

Rätt till sexuell hälsa

Kan hivpositiva ha sex med varandra utan kondom?

Enligt Smittskyddslagen har du en skyldighet att använda kondom. Det finns olika stammar av hiv och risk finns att man kan överföra det till varandra. Det är också viktigt att skydda sig mot andra sexuellt överförbara sjukdomar som syfilis, gonnorré och klamydia som ökar i Sverige idag. Har man sexuellt överförbara sjukdomar sätter det ner immunförsvaret och då gäller informationsplikten som vanligt. Se under rättigheter enligt Smittskyddslagen.

Är någon resistent mot ett läkemedel och man inte använder kondom kan resistensen överföras till den man har sex med. Det bästa skyddet är att alltid använda kondom.

Skaffa barn

Ja, du kan skaffa barn!

Kvinnor med hiv kan använda spruta eller vända på kondom för att bli gravida. Efter samlaget kan sperman dras upp i en spruta och sprutas in i slidan. Man kan också vända på en kondom och föra in den i slidan. Kontrollera att kondomen inte innehåller spermiedödande medel.

För män finns det möjlighet att tvätta sperma. Det innebär att mannens sperma tvättas ren från virus som finns i sädesvätskan. Tala med din läkare om det. Remiss kan skrivas till sjukhus som gör spermatvätt.

Idag kan kvinnor med hiv föda barn vaginalt. Risken för att överföra hiv till barnet är minimal då modern får behandling i god tid före förlossningen. Behandling av gravida kvinnor under graviditet och förlossning har minskat risken att överföra hiv till barnet från ca 30% till mindre än 0,5%. Barnet behandlas direkt efter förlossningen.

Tala med din läkare om din hivmedicinering om du planerar att skaffa barn.

Rätt till tandvård

I Sverige ersätts inte tandvård till följd av hivbehandling.

Vid särskilda skäl kan tandvård ingå under den vanliga sjukförsäkringen, om det bedöms att den är en del av, eller krävs, för att inte förvärra ett annat sjukdomstillstånd som t.ex. hiv, men det är ovanligt. Vissa läkemedel berättigar dig till tandvårdsbidrag enligt Socialstyrelsens föreskrifter om särskilt tandvårdsbidrag. Läkemedel så som Edurant, Eviplera och Norvir kan berättiga dig. Prata med din behandlande läkare din tandläkare.

I övrigt gäller diskrimineringslagstiftningen mot funktionshinder;  att du inte p.g.a. din hivinfektion ska kunna nekas vård du är i behov av.  Detta gäller även privata vårdgivare som får ersättning från försäkringskassan. Det är dock sjukvårdspersonalen som bedömer om du är i behov av vård eller inte.

Via www.1177.se kan du hitta information om vad som gäller i ditt landsting och i din region.

Rättigheter och skyldigheter enligt Smittskyddslagen

Smittskyddslagen

Smittskyddslagen omfattar ett 60-tal sjukdomar. Ungefär hälften av dessa kan vara livshotande, orsaka långvarig sjukdom eller svårt lidande. Dessa brukar kategoriseras som samhällsfarliga eller allmänfarliga. Exempel på sådana allmänfarliga sjukdomar är enligt lagen salmonellasmittsam gulsot, hepatit A, B och C, tuberkulosgonorréklamydia, syfilis och hiv. Hiv är både anmälningspliktig och smittspårningspliktig. Läs hela smittskyddslagen här

Anmälningsplikt och smittspårningsplikt innebär att man måste meddela att man har hiv till en smittskyddsläkare.

Lagen ger personer som lever med hiv både rättigheter och skyldigheter. T.ex. rätt till gratis vård och behandling samt rätt till råd och stöd.

Lagen säger också att din läkare ska besluta om individuellt utformade förhållningsregler för dig. Dessa får endast avse:

1. inskränkningar som gäller arbete, skolgång eller deltagande i viss annan verksamhet,
2. förbud mot att donera blod och organ,
3. förbud mot att låna ut eller på annat sätt överlåta begagnade injektionsverktyg,
4. skyldighet att informera vårdgivare och sådana som utför icke-medicinska ingrepp,
5. skyldighet att informera sexualpartner,
6. skyldighet att vid sexuella kontakter iaktta ett beteende som minimerar risken för spridning,
7. skyldighet att iaktta särskilda hygienrutiner, eller
8. skyldighet att hålla regelbunden kontakt med behandlande läkare.

Läkaren har också en hel del skyldigheter gentemot dig
och gentemot smittskyddsläkaren. Din läkare ska T.ex. informera dig om att du kan få dina regler omprövade av smittskyddsläkaren, samt att din läkare måste informera densamme om hen finner att du bryter mot dina förhållningsregler. Detta kan i så fall leda till olika åtgärder där tvångsisolering är den skarpaste.

Förhållningsregler

Förhållningsregler

I smittskyddslagen 4 kap 2§ finns ett antal förhållningsregler som din behandlande läkare skall ge dig som lever med hiv. De har följande innebörd, men kan variera från individ till individ:

  • Informationsplikten – Du måste tala om att du lever med hiv innan du har sex där penis är inne i slidan, ändtarmen eller munnen med någon, även om ni använder kondom.
  • Du får inte ha samlag där penis är inne i slidan, ändtarmen eller munnen utan att kondom används.
  • Du får inte ge blod eller plasma, donera organ eller sperma.
  • Du får inte låna andra personers sprutor och nålar. Har du egna injektionsverktyg får dessa inte lånas ut eller användas av andra personer.
  • Om du utsätts för inre undersökning/operation, vaccination, blodprov eller blöder av annan orsak, till exempel vid tatuering måste du berätta om din sjukdom för läkare och annan personal som kan komma i kontakt med ditt blod. Du måste också informera din tandläkare om att du har en blodsjukdom.
  • Du ska komma på de återbesök som din behandlande läkare bestämmer.

Din läkare kan dessutom ge dig ytterligare föreskrifter (av dem som finns i SmL 4 kap. 2 §) eller rekommendationer för hur du ska leva med din hiv. De innehåller vanligen konkreta regler för vad läkaren anser att du får göra sexuellt. Om du tycker att din läkares föreskrifter är omotiverade, har du möjlighet överklaga föreskrifterna till din smittskyddsläkaren.

Informationsplikten kan skrivas bort

Har du en välinställd behandling och ingen beaktansvärd risk finns att överföra hiv vid sexuella kontakter kan informationsplikten att berätta för din sexpartner att du har hiv omprövas för att tas bort, se 2 Kap 2§ Smittskyddslagen. Du måste då ha kondom vid anal-och vaginalsex och smittskyddsläkaren i varje landsting bestämmer om man kan ta bort kondomtvång vid oralsex.

Läkaren kan alltså ta bort informationsplikten till sexpartner:

  • om medicineringen fungerar bra och virusnivåerna i blodplasman varit lägre än 20 kopior/ml vid minst två virusmätningar i rad under 3-6 månader, 
  • om läkarens förhållningsregler följs,
  • om ingen misstanke finns att någon annan sexuellt överförbar sjukdom finns och
  • om uppföljning regelbundet görs av virusnivåerna.

Du har rätt att ha en dialog med din läkare om förhållningsreglerna och rätt till individuell prövning!

Rätt till omprövning av förhållningsreglerna och informationsplikten

Du har rätt att under vissa förhållanden ta bort informationsplikten, det gäller så länge det inte finns någon risk att överföra viruset. Se 2 Kap 2§ Smittskyddslagen.

Om din läkare inte går med på det trots att du följer ovanstående förhållningsregler och har låga eller omätbara virusnivåer i blodet, har du rätt att överklaga förhållningsreglerna till smittskyddsläkaren i ditt landsting eller din region. Se 4 Kap 3§ Smittskyddslagen. Vi kan hjälpa dig med det.

Rätt att berätta/inte berätta

Vem behöver veta att jag lever med hiv?

Arbetsgivare, förskola eller arbetsförmedling behöver inte veta om du lever med hiv eller inte. Du väljer själv var du vill berätta. Det är när blodprov ska tas och provtagningar ska göras, som du ska berätta att du lever med hiv eller blodsmitta. Det gäller också hos tandläkaren eller vid tatuering, piercing och akupunktur. Blodsmitta kan tex vara olika typer av hepatit eller hiv.

Om blodprov ska tas för hälsoundersökning på ditt jobb ska du tala om för vårdpersonalen att du har blodsmitta.

Arbetsgivaren behöver inte få reda på det om du inte vill berätta. Du har rätt att själv välja var du vill berätta. Ska hälsopapper lämnas, har du rätt att skicka det direkt till hälsoföretaget utan att din chef behöver se dina hälsohandlingar. Det är när en risk uppstår att viruset kan överföras som du måste berätta att du lever med hiv.

Rätten till privatliv (Tystnadsplikt och sekretess)

Sjukvården och tolkar har tystnadsplikt och sekretess vilket innebär att ingen får prata om att du lever med hiv eller vad som sägs under dina besök inom sjukvården. Detsamma gäller på  frivilligorganisationerna som också arbetar under tystnadsplikt.

Idag är det samlad journalföring inom sjukvården, vilket betyder att alla vårdgivare man besöker kan se vilken vård man har fått. Syftet med det är att underlätta behandling och ge bättre vård. Det kan tex vara viktigt att veta hur olika mediciner samverkar. Om man inte vill ha det så, har man rätt att spärra dessa uppgifter och då ska man anmäla det till sjukvården. Det innebär att ens journaler inte kan läsas av olika vårdgivare. Då har man själv informationsplikt att berätta om blodsmitta, när beaktansvärd risk finns att överföra hiv, tex vid provtagningar. Vid knäproblem, massage eller sjukgymnastik behöver man inte informera om blodsmitta om man inte vill det, då ingen beaktansvärd risk finns att överföra hiv. Det kan vara bra att berätta för din behandlande hivläkare om du får annan vård.

Du har också rätt att begära att läsa din egen journal.

Rättigheter i arbetslivet

Att leva med hiv innebär inget hinder för att få anställning

Du kan arbeta med nästan vad du vill. Man kan jobba med livsmedel, barn, inom sjukvården, i restaurangbranschen. Det enda yrkesområdet som inte anställer hivpositiva är inom flygtrafiken. Detta p.g.a. en regel från europeiska flygstyrelsen som troligtvis är utfärdad för att flygledare, piloter och annan teknisk personal av säkerhetsskäl alltid måste vara 100% alerta och inte vara påverkade på något sätt, t.ex. av medicinering. I övrigt behöver du aldrig uppge om du lever med hiv eller inte.

Nekad anställning

Om någon nekar dig en anställning för att du inte vill genomgå ett hivtest eller inte berätta din hivstatus är det ett skäl till att göra en anmälan om diskriminering till diskrimineringsombudsmannen. Samma sak gäller naturligtvis om du skulle bli uppsagd eller omplacerad med hiv som skäl. Till anmälan om diskriminering

Berätta för kollegor

Om man känner att man vill vara öppen med sin hivstatus på sin arbetsplats kan det vara bra att räkna med att det kan uppstå frågor och oro bland kollegor och arbetskamrater.

Då kan man använda sig av den information vi har här på vår hemsida om hur hiv överförs och hur människor som bär på hiv påverkas. Arbetsgivare eller arbetskamrater som känner oro är naturligtvis också välkomna att kontakta Hiv-Sverige om det är något ytterligare de undrar över.

Kontakt

Rätten att vara sjukskriven

Enligt Socialstyrelsen kan antiviral behandlingen påverka allmäntillståndet genom att orsaka biverkningar som kan helt eller delvis påverka arbetsförmågan. Vilket innebär att du har rätt till sjukskrivning på grund av bierkningar. Läs hela texten här.

Rättigheter vid utlandsresor och migration

Att tänka på inför semestern

Det finns en hel del olika saker man bör tänka på om man lever med hiv och skall ut och resa.

Inreserestriktioner

Ett antal länder har olika regler eller förbud rörande om hivpositiva får komma in i landet, få uppehållstillstånd eller krav på testning osv. Detta debatteras nu livligt världen över. Här samlar vi den information vi får in om läget och här intill har vi länkar till listor med regler i olika länder världen över. I vissa av länderna är det osäkert hur reglerna tillämpas. Ett tips kan vara att försöka kontakta landets ambassad eller konsulat anonymt för att höra vilka regler som gäller

Länk till databas om reserestriktioner: hivtravel.org >>

Mediciner

Oavsett om det rör sig om hivmediciner eller andra receptbelagda mediciner som man måste ha med sig på resan, är det alltid bra att ha med sig en kopia på recepten och gärna också ett intyg från den utskrivande läkaren, och då helst översatt på till Engelska. Detta gäller särskilt om man reser utanför den Europeiska unionen.

Försäkring

Vare sig man lever med hiv eller inte så är det alltid bäst att se över sina försäkringar när man reser. Inom EU och Schweiz så finns det Europeiska Sjukförsäkringskortet som ger dig rätt till vård på samma villkor som de som bor i landet.

Läs om det på Försäkringskassan

I de flesta övriga länder behöver man en privat reseförsäkring. Kolla alltid innan resan vad din hemförsäkring eller övriga (t.ex. kreditkortsförsäkringar) täcker. Ibland kan det behövas tecknas tilläggsförsäkringar för t.ex. hemtransport vid sjukdom. Kolla också alltid vad det finns för begränsningar i skyddet i din försäkring.

På plats

Ibland vill man eller behöver man komma i kontakt med någon hivorganisation eller kanske hivmottagning på resmålet. På NAM finns den mest kompletta listan över hivrelaterad service i hela världen:

Se mer på: NAM -E-Atlas

Jag är svensk medborgare och jobbar eller studerar i ett annat land, vad gäller?

Inom EU har man rätt till akut sjukvård på samma villkor som landets medborgare. Man ska ansöka om sjukförsäkringskort från Försäkringskassan som man visar upp när man söker vård inom EU.

Vissa länder har reserestriktioner för hivpositiva, vilket är viktigt att veta om man reser eller bosätter sig utanför Sverige. Vissa länder har inreseförbud eller nekar visum.

Reser man med mediciner kan man behöva redovisa vilka mediciner man har med sig i tullen. Det är bra att ha ett sådant intyg från sin läkare att ta med på resan. Mer information finns på europa.eu

Jag är EU-medborgare och jobbar eller studerar i Sverige

Som EU-medborgare (medborgarskap i ett EU-land) eller om man har uppehållstillstånd i Sverige har man rätt till samma sjuk- och hälsovård som invånarna i landet man besöker.

Är du EU-medborgare behöver du ha ett Europeisk sjukförsäkringskort (European Health Insurance Card EHIC)som man ansöker från sitt hemlands försäkringskassa Läs mer på:

http://europa.eu/youreurope/citizens/health/unplanned-healthcare/temporary-stays/index_sv.htm

Har man uppehållstillstånd i Sverige behöver man ansöka om ett svenskt personnummer från skatteverket. Med ett personnummer har man tillgång till samma sjuk- och hälsovård som invånarna i landet man har uppehållstillstånd i.

Jag är asylsökande i Sverige

Som asylsökande har man rätt till ett hälsosamtal där testning av hiv och tbc erbjuds. Om man lever med hiv har man rätt till vård, sjukvård och behandling. Att leva med hiv innebär inget hinder när man söker asyl i Sverige.

Vad gäller som papperslös

Om man är papperslös har man rätt till gratis vård och behandling för hiv.

Rekommenderade länkar

UNAIDS-FN:s hivorgan www.unaids.org
Aidsmap.com www.aidsmap.com
AIDSinfo www.aidsinfo.nih.gov
Avert www.avert.org
AEGIS-AIDS Information www.aegis.org
World AIDS Campaign www.worldaidscampaign.org
British HIV Association www.bhiva.org
Terrence Higgins Trust www.THT.org.uk
Webmd www.webmd.com/hiv-aids/guide
Aids.gov www.aids.gov/
The Body www.thebody.com

English

HIV treatment in Sweden for migrants and asylum seekers

In Sweden all testing, treatment and medication for HIV is free of charge for everyone.  Dentistry is not covered  in the Swedish health care system but subsidised meaning that you have to do pay out of pocket.

EU-Citizen and Migrants

Living in Sweden all your identification is done with an identification number known as “personnummer” Personal number. It makes contact with the health care system much easier.  You can apply for a Swedish identification number at the tax registration office (Skatteverkets servicekontor ) you need to have a valid residence visa from the Swedish migration board (migrationsverket) and your passport with you.

If you are an EU-citizen you do not need a residence visa, you only need a valid passport from your EU-country. When you have your identification number you just need to contact the hospital in your city or town to make an appointment at the infectious disease ward (infektionsmottagning) at the hospital to meet a doctor for your treatment and medication. in Sweden, it makes it easier if you have a copy of your health file from your physician but not necessary. If you have an European health care card (which you apply for in your own country) you can take contact with the hospital directly before you have applied for your Swedish identification number.

You can read more about health care in Sweden at: http://www.1177.se/Other-languages/Engelska/

You can read more about working in Sweden at: http://www.migrationsverket.se/English/Private-individuals/Working-in-Sweden .html

Kontakta vår ombudsman

Har du råkat ut för dåligt bemötande eller diskriminering på grund av att du lever med hiv? Gör en anmälan till vår ombudsman! Anmälan är anonym. Genom din berättelse kan vi fortsätta förbättra livsvillkoren för personer som lever med hiv i Sverige.