Vård och behandling

De första fallen av aids upptäcktes i Sverige i början av 1980-talet. Sedan dess har stora framsteg gjorts när det gäller den medicinska behandlingen. Man kan fortfarande inte bli botad från hiv, men med regelbundna kontroller och effektiva läkemedel kan infektionen hållas tillbaka så att man inte behöver utveckla aids.

Kontroll på hivinfektionen

Ett positivt hivtest är första steget i en utredning för att ta reda på om hivinfektion föreligger. Därefter görs regelbundna kontroller för att ta reda på när medicinsk behandling behöver sättas in för att bromsa virusets framfart. Hivinfektionen har vanligen ett långsamt förlopp och kroppens immunförsvar har normalt förmåga att länge stå emot virusets attacker. Det tar vanligen många år innan viruset förstör så stor del av immunförsvaret att olika så kallade opportunistiska infektioner – t.ex. speciell lunginflammation, svampinfektioner och tuberkulos utvecklas. Man följer med prover för att se när immunförsvaret är så påverkat att man behöver börja med bromsmediciner. Det är framför allt två blodprover som kontrolleras regelbundet:

  • Antalet av en viss typ av vita blodkroppar som kallas T-hjälparceller eller CD4-celler och som talar om hur det står till med immunförsvaret.
  • Virusmängden i blodet visar hur aktiv infektionen är. Den analysmetod som används mäter antalet kopior av virusets arvsmassa, RNA, per milliliter blod. Ligger virusmängden under 20 kopior/ml kallas det ”ej detekterbart” vilket betyder att så låga virusmängder inte går att mäta. En låg virusmängd betyder att viruset är nedtryckt och inte förökar sig medan en högre mängd visar att immunförsvaret är under attack.

När är det dags för medicinsk behandling?

När är det dags för medicinsk behandling?

Idag rekommenderas att man börjar med en medicinsk behandling redan efter att man fått veta att man har hiv då behandling minskar risken för att föra vidare hiv till andra.

I andra fall påbörjas medicinering om hivinfektionen börjar ge symtom – t ex att man drabbas av besvärliga infektioner pga försvagningen av immunförsvaret – startar man läkemedelsbehandling. Ett syfte med de regelbundna läkarkontrollerna är att kunna sätta in hivmediciner innan infektionen börjar ge symtom. Mängden CD4-celler (T-hjälparceller) är en viktig mätare. Så länge man har över 500 celler per mikroliter blod krävs sällan hivbehandling. Har man mindre än 350 celler är immunförsvaret försvagat och hivmedicinering behöver påbörjas. Vid graviditet används hivmedicinering också för att det förhindrar att hiv ska föras över till barnet.

Hivläkemedel grupp för grupp

Hivläkemedel, grupp för grupp

Nukleosidanaloger (NRTI) ingår nästan alltid i en kombinationsbehandling av hiv. Nukleosidanaloger har sin verkan inne i hivinfekterade celler. Nukleosidanaloger heter så för att de liknar naturligt förekommande byggstenar (nukleosider) i virusets arvsmassa. Genom att först binda till ett enzym hos viruset byggs nukleosidanalogerna in som ”falska byggstenar” i dess arvsmassa. Därigenom stoppas bildningen av nya viruspartiklar.

Icke-nukleosid RT-hämmare (NNRTI) verkar också inne i de hivinfekterade cellerna. NNRTI-preparaten påverkar samma fas i virusets livscykel som nukleosidanalogerna, men på ett lite annorlunda sätt. Virusförökningen stoppas genom att läkemedlet blockerar ett enzym hos hiv.

Proteashämmare är en grupp av hivläkemedel som funnits i Sverige sedan 1996. Dessa läkemedel blockerar enzymet proteas hos hiv. Detta enzym behövs för att klyva stora proteiner till mindre i bildningen av nya viruspartiklar. Genom att blockera klyvningen förhindras virusförökningen.

Integrashämmare verkar genom att förhindra att hiv integreras i DNA i den målcell virus är på väg att infektera. Inträdeshämmare förhindrar virusets inträde i kroppens celler. Dessa läkemedel har alltså sin verkan tidigare i virusets livscykel än andra läkemedel. Det första preparatet i gruppen är en sk fusionshämmare som måste tas i form av injektioner som man ger sig själv. Fusionshämmarna hindrar viruset från att infektera cellerna genom att blockera ett protein som hiv skickar ut för att ta sig in i en värdcell. Sammansmältningen, fusionen, mellan virus och värdcell förhindras. Hittills används fusionshämmare när andra kombinationer av hivläkemedel har provats t ex när resistens och biverkningar uppstår. Det finns också andra inträdeshämmare som hämmar andra receptorer som virus använder för att infektera andra celler.

Nukleosidanaloger (NRTI)
Produktnamn Substans
Emtriva emtricitabin
Epivir lamivudin
Retrovir zidovudin
Videx didanosin
Viread tenofovir
Zerit stavudin
Ziagen abakavir

Icke-nukleosidanaloger (NNRTI)
Produktnamn Substans
Edurant rilpivirin
Intelence etravirin
Stocrin efavirenz
Viramune nevirapin

Proteashämmare
Produktnamn Substans
Aptivus tipranavir
Crixivan indinavir
Invirase sakvinavir
Norvir ritonavir
Prezista darunavir
Reyataz atazanavir
Telzir fosamprenavir

Integrashämmare
Produktnamn Substans
Isentress raltegravir

Fusionshämmare
Produktnamn Substans
Fuzeon enfuvirtid

Co-receptorhämmare
Produktnamn Substans
Celsentri maravirok

Kombinationspreparat
Produktnamn Substanser
Atripla efavirenz + emtricitabin + tenofovir
Combivir lamivudin + zidovudin
Eviplera emtricitabin + rilpivirin + tenofovir
Kaletra lopinavir + ritonavir
Kivexa lamivudin + abakavir
Stribild elvitegravir + emtricitabin + kobicistat + tenofovir
Trizivir lamivudin + abakavir + zidovudin
Truvada emtricitabin + tenofovir

Vad är kombinationsbehandling?

Vad är kombinationsbehandling?

Det första hivläkemedlet kom till Sverige 1987. Idag finns ett 20-tal hivläkemedel i fem grupper på den svenska marknaden. Genom att kombinera olika preparat får man kombinationer som är betydligt mer effektiva än enstaka läkemedel var för sig. Läkemedlen måste också ges i kombination för att hiv inte ska bli resistent, motståndskraftigt, mot läkemedlen.

En vanlig ”första” kombination är att sätta in två NRTI-läkemedel plus ett NNRTI-läkemedel. En annan vanlig startkombination är två NRTIläkemedel tillsammans med en proteashämmare. Ofta får läkaren och patienten tillsammans prova sig fram för att hitta en kombination som ger så få biverkningar och så bra effekt som möjligt. Hos patienter som utvecklat resistens mot hivläkemedel försöker man hitta en kombination av nyare läkemedel som patientens virus ej utvecklat resistens mot men i enstaka fall kan det behövas fem till sex preparat för att hålla virusmängden nere.

Med fungerande kombinationsbehandling sjunker virusmängden till så kallad omätbar nivå och immunförsvaret återhämtar sig oftast till normala nivåer. Minskad virusmängd påverkar smittsamheten, när man har omätbara virusnivåer är risken för att hiv ska överföras försumbar.  Regelbundna kontroller av framförallt virusmängd är viktigt för att upptäcka behandlingssvikt. Vidare behövs provtagning för att upptäcka eventuella biverkningar.

Följsamhet

Följsamhet

Hivbehandling kan upplevas som opraktiskt när man behöver ta flera tabletter både morgon och kväll. Nu kommer allt fler preparat som bara tas en-tre gång per dygn. Fråga din läkare om det kan gå att förenkla din medicinering. Det är viktigt att regelbundet ta medicinerna vid ungefär samma tid/ tider på dygnet. Annars finns risken att koncentrationen av läkemedel i kroppen sjunker och hiv börjar föröka sig och kan utveckla resistens, motståndskraft, mot läkemedlet.

Glömmer du en dos, ta den så fort du kommer ihåg. Sluta inte på eget bevåg att ta medicinen utan diskutera istället med din läkare om behandlingen kan förändras. Kanske kan du byta preparat eller göra något som minskar biverkningarna? Slutar man medicinera kan virusmängderna gå upp inom några dagar och immunförsvaret försämras. Ibland kan det vara nödvändigt att göra ett uppehåll i behandlingen. Det är då mycket viktigt att det görs på rätt sätt och under noggrann kontroll, i samråd med läkaren.

Läkemedelsföretagen arbetar med att utveckla nya hivläkemedel som inte bara är mer effektiva, utan också enklare att ta och snällare mot kroppen. Men fortfarande är hivmedicineringen för de flesta en tuff behandling. Det gäller att ha tillräckligt med kunskap om hiv, aids och hivbehandling för att förstå hur viktigt det är att fortsätta sköta sin medicinering. Det är av stor betydelse att du är ordentligt förberedd när du börjar ta hivmedicin. Din egen motivation att följa ordinationen är avgörande för om behandlingen ska lyckas. Ofta minskar biverkningarna efter en tids behandling och vissa biverkningar kan också lindras med olika åtgärder.

Läkemedelsinteraktion

Läkemedelsinteraktion

En del hivläkemedel kan ge oönskade effekter om man samtidigt använder vissa andra mediciner eller naturläkemedel. Berätta alltid för din läkare vilka andra läkemedel och naturläkemedel du eventuellt använder.

Bor di i Stockholms län kan du kolla interaktioner på Sfinx interaktionstjänst: klicka här.

Biverkningar kan ofta minskas

Biverkningar kan ofta minskas

Alla läkemedel kan ge biverkningar. Hivmedicineringen är, enligt den kunskap som finns idag, livslång och biverkningarna kan vara besvärande. Att lindra biverkningarna är därför mycket viktigt för livskvaliteten och för möjligheten att fullfölja behandlingen. Generellt är biverkningar ett problem som minskat i takt med att modernare läkemedel utvecklats.

Ett sätt att minska biverkningar kan vara att byta till ett annat preparat i samma läkemedelsgrupp eller i en annan läkemedelsgrupp. Hur kroppen reagerar på läkemedel är ytterst individuellt. En person kan t ex vara mer känslig för biverkningar av läkemedel A medan en annan person tål samma medicin bra, men får biverkningar av läkemedel B.

Magtarmbesvär är en vanlig biverkan av hivmediciner. Man kan få magont, illamående, dålig aptit och diarré. Dessa besvär minskar ofta med tiden. Man kan också pröva att ändra på sina matvanor och se om det hjälper. Be gärna en dietist om råd. Det finns även läkemedel mot diarré och mot illamående.

Ändrad fördelning av kroppsfettet så kallad Lipodystrofi, var tidigare en vanlig biverkning som idag blivit allt ovanligare tack vara nya mediciner. Man kan förlora underhudsfett i bl a ansiktet, på armar och ben, kring höfterna och under fotsulorna. Fett kan istället ansamlas kring buken. Om avmagringen i ansiktet blir ett psykologiskt problem, går tillståndet att behandla. Man kan få injektioner med ett ämne som ersätter det förlorade underhudsfettet i ansiktet. Detta plastikkirurgiska ingrepp kan bekostas av landstinget. Förlust av underhudsfett under fotsulorna kan göra det svårare att gå. Här finns det speciella skoinlägg som kan hjälpa.

Förändrad ämnesomsättning är en biverkan av hivläkemedel som på sikt kan vara ett hot mot hälsan.

Blodfettrubbningar och förändringar av sockeromsättningen kan bl a öka risken för hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Regelbunden motion, rökstopp, goda matvanor och viktnedgång om det behövs, kan minska dessa risker. Mot blodfettrubbningar finns även specifika läkemedel.

Överkänslighet mot ett läkemedel kan visa sig som hudutslag, feber och ”ont i kroppen”. Ta omedelbart kontakt med din läkare om du misstänker överkänslighet.

Framtiden

Framtiden

Läkemedelsforskningen på hivområdet är intensiv. Läkemedelsföretagen arbetar med att få fram nya, bättre preparat inom de läkemedelsgrupper som redan finns. Att skapa mediciner som är enklare att ta och ger färre biverkningar betyder mycket för hivpositivas livskvalitet. Ett annat forskningsspår är att hitta nya sätt att angripa viruset. Detta är viktigt inte minst med tanke på att det utvecklas virusstammar som är motståndkraftiga mot dagens läkemedel. Vacciner mot hiv är ett forskningsområde som kan få stor betydelse i framtiden. Idag pågår forskning där vaccin ges till redan hivsmittade för att stärka immunförsvaret så att det lättare kan göra sitt jobb. Dessutom försöker forskare utveckla vaccin som kan skydda mot hivsmitta, på samma sätt som vi i Sverige idag vaccineras mot bl a polio och difteri. Hittills saknar denna forskning stora genombrott, men i ett längre perspektiv ger den ändå hopp om att vi en dag ska kunna stoppa den globala Hivepidemin.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterPrint this pageShare on LinkedInEmail this to someone