Kvinnor, barn, hiv och aids

Många forskare och läkare arbetar för att öka kunskaperna om kvinnor och hiv. Glädjande är att det kommer nya mediciner, att erfarenheten om dessa blir längre och att kunskapen hela tiden ökar om hur man ska minska risken för biverkningar. Trots detta fortsätter hiv vara ett hot för kvinnor och barn i hela världen.

Forskas det mycket på kvinnor och hiv idag?

I världen idag är det är det något fler kvinnor än män som är hivpositiva. De som har svårast att skydda sig är de som saknar kunskap, makt och resurser. Att verka för att kvinnor får kunskap och möjligheter att undvika hivinfektion för sig själva och sina barn är nödvändigt. Eftersom antalet kvinnor som är hivpatienter ökar, deltar också fler i studier. Precis som inom andra forskningsområden undantas gravida kvinnor eller kvinnor som kan tänkas bli gravida. Man vill på grund av risken för fosterskador inte ge dessa kvinnor helt nya läkemedel med okända biverkningar

Varför måste kvinnor med hiv behandlas med flera olika läkemedel? Ger olika kombinationer olika biverkningar?

Oavsett kön och ålder måste hiv alltid behandlas med flera olika läkemedel samtidigt. Det finns inget enskilt läkemedel som håller nere virusmängden, det krävs att man angriper virus på flera sätt. När man sätter ihop en kombination vill man att den ska vara tillräckligt ”stark” för att knäcka virus, man vill att kombinationen ska vara lätt att ta och att den ska ge så få biverkningar som möjligt. Däremot finns det nu vissa kombinationer av läkemedel samlade i en enda tablett. Olika personer reagerar väldigt olika. En kombination som ger svåra biverkningar hos en kvinna kan hos en annan inte ge några som helst besvär. Uppstår en besvärlig biverkan brukar man försöka byta ut det läkemedel i kombinationen som misstänks. Man måste också kontrollera virusmängden efter ca en månad för att försäkra sig om att den nya kombinationen fungerar lika bra.

Behandlas kvinnor med samma doser som män?

Det är ofta nödvändigt att ”skräddarsy” doserna hos både män och kvinnor. Det finns män som behöver höga doser och män som ska ha låga doser. Detsamma gäller för kvinnor. Behoven kan också ändras under livet, till exempel om man ändrar vikt eller om lever eller njurar fungerar sämre. I slutet av en graviditet kan kvinnan behöva högre doser för att behålla tillräckligt höga koncentrationer i kroppen. Det kan också vara farligt att ge för låg dos – då kan ju hivvirus börja växa till igen.

Varför reagerar kvinnor med hiv så olika på en och samma läkemedelsbehandling?

Vissa svarar snabbt på behandling´, för andra tar det längre tid. Det beror på att läkemedlet påverkas av kroppens olika organ på dess väg genom kroppen. När läkemedlet tas upp i tarmen påverkas det av enzymer som finns i tarmen, i levern och i njurarna. Läkemedlet transporteras sedan med blodet och kan där vara bundet till olika proteiner. Olika organ påverkas alltså av läkemedlet som sedan utsöndras genom njurar och levern. Vi är alla olika, både på utsidan och insidan, våra enzymer kan fungera lite olika, liksom våra proteiner och våra celler. Vi reagerar olika när vi utsätts för påfrestningar – likadant är det med kroppens inre funktioner. Om något organ är skadat, som levern kan bli av hepatit C, då kan risken för biverkningar öka. Variationen i effekt kan också bero på viruset. Olika virusstammar svarar olika bra på behandling vilket kan bero på att hiv har utvecklat en resistens och är därmed mindre känslig för läkemedlet.

Ibland kan det hända att man inte behandlas alls. Varför?

Om kroppen kan hålla immunförsvaret på en bra nivå utan mediciner så kan man vänta med medicinering. Om situationen i livet är sådan att man inte har möjlighet att ta mediciner på rätt tid varje dag kan det också vara klokast att vänta, annars riskerar man bara att virus blir resistent. Så länge man inte har några svåra infektioner och CD4-talet är över 500 så avvaktar läkarna med behandling. Om infektionen blir sämre eller när CD4-talet börjar ligger vid 350-500 börjar man diskutera olika behandlingsalternativ.

Finns det några allmänna råd för att minska biverkningar?

Man ska alltid tala med sin läkare innan man avbryter behandlingen och inte avsluta med sina mediciner för att man mår illa eller känner några andra bieffekter. Tala istället med din doktor och försök att hitta en ny kombination av läkemedel. Det man själv kan göra är, att tillsammans med sin läkare, hitta en kombination som fungerar bra, ta mat till de mediciner som ska tas med mat och ta rätt dos.

Hur kan man lindra illamående och diarréer?

Proteashämmarna ger ofta diarréer och tarmbesvär. Oftast blir det bättre efter några veckor, framförallt illamåendet brukar försvinna efter en liten tid, därefter kan problemet komma och gå. Diarréer kan behandlas med tabletter och mår man illa i början av medicineringen kan man få åksjuketabletter av sin läkare. Det är viktigt att man äter bra, dels för att må så lite illa som möjligt, dels för att man ska få i sig de näringsämnen man behöver, och inte bli för mager. Läkare, sjuksköterska och dietist kan ge råd om lämplig mat och dryck.

Varför får kvinnor en annan fettfördelning än männen? Hur kan man motverka det?

Män och kvinnor ser olika ut – så fettomfördelningen drabbar dem olika. Att äta nyttigt och motionera är nog det bästa råd man kan ge. Att banta och äta för lite, eller äta fel hjälper inte. Det är viktigt att få i sig alla näringsämnen och vitaminer man behöver. Delvis kan man motverka fettfördelning med motion och träning, det kan ge en viss effekt. Man har också sett att vissa läkemedel skapar mer problem än andra, och då kan man försöka byta ut dem. Det är också stora skillnader mellan olika människor – vissa av oss har en benägenhet att få fettfördelning – andra inte. Det som oftast händer om man får fettfördelning är att man förlorar underhudsfett på armar och ben och i ansiktet. Utomstående tror ibland att det är hiv i sig som ger avmagring, att man ser ”tärd” ut i ansiktet eller mager om armar och ben.

Vad beror det på att mensen påverkas? Hur påverkar det möjligheten att bli gravid?

Många kvinnor med hiv har mensproblem. Det är oklart hur mycket som har psykiska orsaker och vad som har kroppsligt samband. En del hivpositiva kvinnor får väldigt liten mens men kopplingen till hormonbalansen i kroppen är oklar. Hivpositiva kvinnor med afrikanskt ursprung har mycket myom, muskelknutor på livmodern, som kan ge mensproblem i form av riklig mens. Möjligheterna att bli gravid påverkas bara om det är fel på ägglossningssystemet eller stopp i äggledarna.

Får man bli gravid när man är hivpositiv? Vad säger Smittskyddslagen?

Om en hivpositiv kvinna blir gravid frågar man om hon utsatt sin partner för risk för hivöverföring, det vill säga om de hade oskyddat samlag. Detta är fortfarande olagligt i Sverige. I övrigt finns inga juridiska hinder för graviditet. Smittskyddslagen omfattar inte ofödda barn, men när barnet väl är fött får man enligt smittskyddslagen inte utsätta barnet för risk att bli infekterad av hiv, vilket innebär att man inte får amma sitt barn, eftersom amning innebär en betydande risk för överföring av virus.

Kan viruset överföras till barnet?

Man vet att barnet kan bli infekterat under graviditeten trots att moderkakan är en väldigt bra barriär för virus och annat som kan skada barnet. Hur viruset överförs vet man inte exakt. Risken är större vid förlossningen. Vad som händer vet man inte heller säkert, men man tror att barnet kan svälja eller få fostervatten eller blod i ögonen. Eftersom förlossningen innebär en stor risk för överföring gör man helst planerat kejsarsnitt. Amning innebär också en hög risk för överföring av virus, minst 10%. Innan det fanns mediciner var risken viruset skulle överföras från mamman till barnet 25-30 procent. Med dagens mediciner är risken närmast 0 procent. Det förutsätter att modern inte ammar sitt barn. Risken att virus skall överföras till barnet är alltså mycket liten om kvinnan tar hivmediciner under graviditeten och förlossningen. Dessutom ges medicin till barnet. Om förlossningen sker med kejsarsnitt och kvinnan inte ammar sitt barn är risken så liten att de flesta hivpositiva kvinnorna som vill ha barn väljer att försöka få det.

Vad händer om barnet är hivsmittat?

De barn som föds med hiv kommer att ha hiv hela livet (om det inte kommer en behandling som kan ta bort virus). De kommer därför att behöva mediciner under väldigt många år, och långtidsbiverkningarna vet man fortfarande inte allt om. Därför är det oerhört viktigt att man är noggrann med behandling som förebygger mor-till-barn-överföring, och att man upptäcker alla mammor som bär på viruset under graviditeten så att de kan få behandling. Det är mycket viktigt med noggrann uppföljning, undersökning och provtagning, under barnets första levnadshalvår. Anledningen är att man vill veta, så snart som möjligt om barnet är blivit infekterat eller ej, så att barnet kan få den behandling som eventuellt behövs, och skyddas från andra överförbara sjukdomar. I de allra flesta fall kan man redan vid tre till sex månaders ålder konstatera om barnet infekterats eller inte. Ett negativt hivtest vid 12-18 mån ålder är ett definitivt ”kvitto” på att barnet är hivnegativt.

Hur påverkar medicinerna barnet?

En del av moderns mediciner går över till barnet under graviditeten. En del barn har lite lågt blodvärde när de föds, men det rättar till sig efter födelsen och när barnets behandling är avslutad. Långtidseffekter av behandling under graviditet har man inte full kunskap om.

Kan ett par där ena partnern är hivpositiv skaffa barn utan risk för överföring?

”Tvättade spermier” är en metod som används med lyckat resultat i Sverige i fall där kvinnan är osmittad och mannen hivpositiv. Mannen ska vara behandlad och inte ha påvisbart virus i blodet. Man separerar spermierna, ”tvättar” dem genom centrifugering och inseminerar dem i kvinnan. Innan man använder sperman har den också kontrollerats för virus med olika metoder. Sperman ska vara utan påvisbart virus. Det går inte att garantera att det blir ett hivnegativt barn men risken är väldigt liten. Barnet kan bara bli infekterat om kvinnan får hiv och överför virus till barnet därefter. Kvinnan kontrolleras också för hiv under graviditeten, både i början och i slutet av graviditeten för säkerhets skull. Om kvinnan är infekterad men inte mannen får paret med sig sprutor hem. Kvinnans läkare informerar om när hon har ägglossning och när paret har bäst möjlighet att graviditet ska kunna uppkomma. Paret har samlag med kondom och drar upp sperman i sprutan för att sedan spruta in den i kvinnans slida. Eller också kan mannen onanera och samla upp sperman i sprutan.

Hur påverkar en graviditet hivinfektionen? Kan graviditeten bli mer komplicerad?

Hiv påverkar immunförsvaret, en graviditet gör det också. Förr trodde man att graviditeten var farlig för kvinnan, att hon kunde dö av sin hiv under graviditeten. Idag vet man att ingenting speciellt händer. De nio månader som kvinnan är gravid har inte setts påverka hivutvecklingen. Om den hivpositiva kvinnan som blir gravid är mycket sjuk eller har dåligt immunförsvar, kan det finns en risk för kvinnan.

Får mamman vanliga hivmediciner under graviditeten?

Man väljer de mediciner som man tror påverkar barnet minst. Det är enkelt för kvinnor som har ett helt känsligt virus. För kvinnor som har resistent virus är det svårare, och man kan vid sällsynta tillfällen bli tvungen att använda läkemedel som man annars helst inte vill ge till gravida kvinnor.

Hur viktigt är det att ta medicinerna under graviditeten?

Mycket viktigt! Både för mor och barn! Om man slarvar med medicinerna ökar risken för att virus blir resistent och för att barnet får hiv. Det betyder att mamman kanske i framtiden måste ta en mer komplicerad medicinering. Ökar virusnivåerna hos mamman, ökar risken för att barnet blir infekterat. Blir barnet infekterat av ett resistent virus kan det bli svårt att hitta en bra behandling för barnet. Det finns ingen ökad risk för missfall hos för övrigt friska hivpositiva kvinnor som behandlas med mediciner. Även mammor som i normala fall inte behöver hivmediciner behandlas under ett visst antal veckor under graviditeten. Behandlingen tas sedan bort efter förlossningen. Har man väldigt låg virusmängd i blodet kan det i enstaka fall räcka med ett eller två läkemedel, men oftast ges en kombination av tre olika hivläkemedel.

Kan man använda p-piller när man tar hivmediciner?

P-piller och hivmediciner är ingen bra kombination. Båda typerna av läkemedel bryts ner i levern. Eftersom levern tränat upp sig för att bryta ner hivmedicinerna bryts p-pillren också ner snabbare. P-pillrens effekt blir osäker och det finns risk för graviditet. Andra preventivmedel rekommenderas. Många kvinnor har hormonspiral, p-spruta eller p-stavar under huden. Kondom ger också bra skydd när de används på rätt sätt. De som inte har hivmediciner kan.

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterPrint this pageShare on LinkedInEmail this to someone